Förutsättningar för solceller/solpaneler är olikt i hela världen, det finns statistik över nästan alla geografiska områden. Till exempel kan stora delar av Skandinavien jämföras med södra Tyskland. Värme är inte, som man skulle tro, positivt för elproduktion via solceller. Solcellerna producerar bäst när det är kallt.
En väl fungerande solcellsanläggning i Sverige bör ge 800 – 1100 kWh per installerade kW i paneleffekt och år. Vinterhalvåret produceras det, naturligt nog, mindre elektricitet från solceller. Exempel: i perioden november-februari får vi, enligt SMHI:s mätningar, 6,2% av hela årets solinstrålning i Stockholm.
Installerar du exempelvis en anläggning med solceller som har en nominell toppeffekt på 30 kW bör du alltså kunna producera 24 000 – 33 000 kWh solel under ett år.
Det är många olika faktorer som påverkar solelproduktion, exempelvis:
- Solinstrålning
Solstrålning varierar och du kan själv ta reda på antalet soltimmar och förutsättningar för solel där du bor. När man skall montera en solcellsanläggning är det bra att veta vilka förutsättningar som finns samt hur och var solcellspaneler bör monteras för bästa resultat. Exemplet är från Västerås och visar relativ solelproduktion i förhållande till den optimerade, som är satt till 100%; tabellen visar vad som händer om man monterar panelerna med olika lutningar och i olika väderstreck.
- Väderstreck för installationen:
Rakt mot söder är bäst för högsta årsproduktion, men öst och väst ger längre produktionstid per dygn. Är det kanske bättre att optimera placeringen utifrån den förbrukning du har i fastigheten, med en effekttopp på morgonen och/eller eftermiddagen?
- Solcellsmodulernas lutning:
Ca 35-50° mot horisontalplanet är bäst för högsta årsproduktion, men även detta är något beroende av var i landet du bor. Om du istället monterar på vägg, alltså vertikalt (90o), sjunker effekten i snitt med 20%. Förutsatt att du har en tomt som är lämpad, kan en markanläggning vara ett alternativ om taken inte är stora nog eller felplacerade för solceller.
- Skuggning:
När cellerna hamnar i skugga från andra byggnader, träd, flaggstänger, skorstenar och liknande, är effektförlusten beroende av vilket system du har, strängväxelriktare/parallellkoppling eller optimaliserat system med paneler som verkar var för sig. Det är också skillnad på olika paneltyper och hur de fungerar när produktionen reduceras eller försvinner på hela eller delar av panelen. Läs mer om detta i andra artiklar på webb.
- Framtiden i närområdet:
Tänk på att små träd kan växa sig stora under livslängden för solcellsanläggningen. Kolla även om stadsbyggnadskontoret har utvecklingsplaner för området, alltså planer som kan påverka solinstrålningen i framtiden.
- Tid med snötäckning:
När det ligger snö på panelerna produceras normalt sätt ingen el. Är snötäcket tunt kan det släppa igenom lite sol och därmed kan det produceras lite el, men det är inget du ska räkna med.
- Nedsmutsning:
Nedsmutsning av panelerna minskar solinstrålningen en aning och därmed elproduktionen. Panelerna är dock konstruerade så att normal nedsmutsning (damm, pollen med mera) försvinner när det regnar.
- Verkningsgrad:
Anläggningens verkningsgrad, där växelriktaren är den viktigaste komponenten. Läs mer om växelriktare här
Vill du veta mer om förutsättningar för solcellsanläggningar?
